Det finns ett etablerat sätt att räkna ut om röjningen är lönsam – man gör en kalkyl fram till förstagallringen. Väljer man att röja skogen får man en kostnad i dag och ett ganska högt gallringsnetto om 10 till 15 år.
Väljer man att inte röja, slipper man kostnaden i dag men får ett betydligt lägre gallringsnetto, eftersom träden då är avsevärt klenare. Ja, en gallring i en oröjd skog kan till och med gå med förlust.
Skillnaden i kostnader och intäkter mellan de två alternativen brukar kallas röjningsvinst. Den blir ofta ganska hög, dels för att gallringsnettot skiljer sig högst påtagligt, dels för att det inte går så många år mellan röjning och gallring. Det blir inga höga räntekostnader för röjningen.
– Men det här sättet att räkna är fel, sade Urban Nilsson. Det är sällan ekonomiskt optimalt att gallra en oröjd skog. Alternativet till att röja är alltså att låta den stå orörd fram till slutavverkningen. Det är rimligen det alternativet röjning ska jämföras med. Då blir vinsten med en röjning inte alls lika uppenbar.
– Visserligen ger slutavverkningen mycket mer pengar om man röjer, men samtidigt slår röjningskostnaden hårt, eftersom den med ränta hinner växa rejält fram till slutavverkningen. Ja, det är inte alls säkert att en röjning lönar sig i en riktig kalkyl.
– Men skogsbruk är inte bara ekonomiska kalkyler. För mig är det en fråga om moral. Den som avverkar en väl skött skog bör lämna en väl skött skog efter sig. Annars blir det gruvdrift, där man exploaterar utan att tänka på framtiden.
SKOGEN 9/2013