Det finns ingen snabb lönsamhet i att odla ek, men trädslaget är ju en tillgång både för kulturen och miljön. Och för många verkar ekodling vara ett rent nöje. Entusiasmen smittade och samtalen var ivriga när tankar, tips och knep byttes.
De flesta av de 25 deltagarna var sydsvenskar, men två hade rest ända från Stockholm för att få vara med. En deltagare berättade att han brukar kissa på sin ek varje morgon för att den ska växa bättre!
Lars Drössler, forskarsassistent på Alnarp, hade tagit initiativ till denna heldag på SLU:s försökspark på Tönnersjöheden i Halland. Efter fika och föredrag dröjde det inte länge innan frågorna och diskussionerna kom i gång.
Mycket kom att handla om ifall man ska satsa på rena eller blandade bestånd. I en backe med nittioåriga ekar, proveniens Visingsö, berättade Ulf Johansson, försöksledare på Tönnersjöheden, om hur man sått ollonen i öppna gropar, hur man röjt, gallrat och avverkat fram tills i dag.
Giulia Attocchi, SLU, berättade om sina försök att få ned skötselkostnaderna. Hon kom in på hur skogsägarna kan rikta skötseln mot olika mål, till exempel arter och rekreation. Men den här dagen var lönsamhet och kvalitet i fokus. Då är stamkvistning viktigt, konstaterade Giulia.
Det blev mycket diskussion om rätt tidpunkt. Experterna kom fram till att bästa tiden för stamkvistning är en lördagsmorgon oavsett årstid – det är bara då man har tid!
Det lunchades på Tallhöjdens värdshus, ett passande ställe med kreativ inredning och en gång grundat av en träälskare med pengar från virkeshandel. Flera deltagare smekte kärleksfullt de gamla almpanelerna som prydde väggarna i entrén. Restaurangen lystes upp med taklampor av grova grenar med vrilar på. Så det var ingen som tappade fokus under lunchen.
Nästa punkt på schemat var aptering. Hur får man ut det mesta av ett träd? Anders Ekstrand berättade vad man ska tänka på både vad gäller aptering, sågning och torkning av ekvirke. Att prova på att aptera själv var en engagerande övning.
Anders Ekstrand förklarade att all ek går att sälja.
– För den som redan har ett någorlunda uppväxt bestånd finns det avsättning för allt. Kvistfria ekstockar till golv betalas med upp emot 5000 kr/m3.
– Det dåliga virket blir strips till parkett och det man tycker borde kasseras kan exporteras till övriga Europa. Just nu har det blivit trendigt i Spanien med vintagelook i restauranger, det kan till exempel handla om stora kvisthål och sprickor som spacklas igen. För så dåligt ekvirke kan man få upp till 700 kr/m3.
SKOGEN 12/2014