Pristagare på Skogsnäringsveckans invigningsdag den 12 april 2011.
Greve Carl Bernadottes skogspris
Skogsägaren och tidigare ordföranden i Södra,
Lars-Eric Åström, Rejmyre.
Sverige skiljer sig mot många andra länder genom vår starka önskan att ha en stor andel enskilda skogsägare. Ett skogsägande som är spritt i samhället ger livskvalitet, fördelning av välståndet, mångfald i brukandet, levande landsbygd och många andra goda effekter.
Samtidigt är det en utmaning för familjeskogsbrukaren att driva ett aktivt och lönsamt skogsbruk i en skala som är betydligt mindre än det statliga och privata bolagsskogsbruket. Att odla en välmående skog, klara kunskapsförsörjningen, vara delaktig i politiska beslut, göra goda affärer, förena skogsbrukandet med familjens övriga liv är ständiga utmaningar. Och hela tiden ökar kraven på skogsbrukarna, vare sig det handlar om ständig effektivisering, ökade naturvårdskrav, starka globaliseringstrender på alla marknader eller förändringar i skogsägarkårens sammansättning.
Under 30 år som förtroendevald på olika poster inom familjeskogsbruket har Lars-Eric gjort ofta avgörande insatser för att göra denna form av ägande och brukande så framgångsrik som den är i dag. En alldeles särskild betydelse för familjeskogsbruket har hans insatser för den kooperativa företagsformen haft. Men han har också haft en avgörande roll på det näringspolitiska planet. Lars-Eric har gjort värdefulla insatser för utvecklingen av skattepolitiken och andra delar av skogs- och industripolitiken – liksom för den forskning som försörjer skogsbruket med kunskap.
Med klokskap och tålamod har Lars-Eric Åström arbetat för många medlemmar i skogsägarrörelsen men framför allt har han haft stor betydelse för dagens starka och aktiva enskilda skogsägande.
Mottagare av Guldkvisten
Professorn på Skogforsk Roger Bergström
Älgen är den svenska skogens mest älskade och beundrade invånare. En nationalsymbol, majestätisk i gryningsdimman, ett spännande vilt under höstens jakt och älskad ända fram till middagsbordet och rönnbärsgelén. Samtidigt är älgen en olycksbringande medtrafikant för tusentals bilister årligen. Och en mardröm för många skogsbrukare som anlagt skog för kommande generationer – och sedan sett skogen uppäten och förödd efter en dags besök av skogens konung.
I den kärva friktionen mellan hänförda jägare och älgturister – och förtvivlade skogsbrukare och bilförare har Roger Bergström i många år verkat som en smörjande olja, ett lindrande balsam. För sådana intressekonflikter kan bara lindras med kunskap och saklig argumentation.
Han är en av landets absolut främsta kännare av älgens uppträdande och betesvanor. Roger är högt aktad och respekterad, även bland dem som inte i alla stycken delar hans slutsatser. Genom sin saklighet, integritet och lugna framtoning är han en viktig balanserande faktor i den starkt känsloladdade älgdebatten. Rogers mångåriga och betydelsefulla forskningsinsatser, och hans förmåga att föra ut egna och andras vetenskapliga rön, har gagnat både skogsägare, jägare och älgar. Hans forskning har genererat nya kunskaper som främjar utvecklingen av effektivare kombinerade skogs- och viltförvaltningsformer.
Professor Roger Bergströms insatser har haft stor betydelse i Skogssveriges strävan att ta vara på älgen som skogsresurs – och minska dess skador på skogen.
Affärsområdeschefen på Danske Bank Johan Freij
Att sköta sin egen skog är inte bara ett arbete. Det är för många en hobby, ett friskvårdsprogram, en form av meditation – och en hel livsstil. Men det är samtidigt en affärsverksamhet! Det är skogens ekonomiska värde som har gett Sverige tillbaka de skogar vi en gång höll på att förlora. Ju större ekonomiskt värde, desto starkare motiv att bedriva skogsvård.
Att skogen har ett ekonomiskt värde som behöver förvaltas har blivit viktigare att lyfta fram i takt med att allt fler skogsägare saknar erfarenhet av skogsarbete och skogsbruk. Nya generationer skogsägare, och helt nya kategorier skogsägare, behöver information om skogsbrukets ekonomi. Ovana skogsägare måste kunna möta vana virkesköpare. Ovana fastighetsköpare måste agera på rätt information när de går till avslut. Och för detta behövs transparens på marknaderna för såväl virke som fastigheter.
Affärsområdeschefen på Danske Bank, Johan Freij går i främsta linjen för att sprida kunskaper om virkets och markens marknad. Han sprider på ett innovativt sätt information ur en rad perspektiv, och utan att väja för obekväma sanningar, information som gör det lättare för skogsbrukare att hantera de stora värden som de förvaltar. Samtidigt lär Johan på bred front ut vad som är kännetecknande för förvaltningen av en skogstillgång: Att förvalta skog är som att förvalta en aktieportfölj – men också oändligt mycket mer.
Johan Freij har haft stor betydelse för en fungerande marknad för virke och fastigheter.
Vd på Dala Kraft Carina Håkansson
Att driva en affärsverksamhet är en svår konst. Att leda människor är svårare. Att få dem att växa till sin fulla potential är kanske den största utmaningen. I skogsbruket finns det dessutom en rad speciella utmaningar som en ledare på ett skogsföretag ska möta. Verksamheten är geografiskt utspridd, det råder en obalans mellan könen i sektorn, aktörer med mycket olika kunskap och bakgrund ska göra affärer, perspektiven går från kortsiktig vinst till långsiktig uthållighet och verksamheten ska i vardagen möta intresset från en global miljöopinion. Den som leder skogsverksamheten i ett stort skogsbolag möter alltså utmaningar i ledarskapet som inte vilken chef som helst stöter på.
Mot den bakgrunden vill Föreningen Skogen lyfta fram lysande förebilder i gott ledarskap. Carina Håkansson har bland annat som ledare för Stora Enso Skog varit sådan. Hon har dessutom vunnit skogssektorns särskilda respekt för sitt arbete med att få inte minst kvinnor och unga att växa.